Så fungerar högskoleprovet – upplägg, poäng och normering

Provdagens upplägg

Provet består av fem pass på 55 minuter vardera med pauser emellan, totalt cirka åtta timmar inklusive raster. Ett av passen är ett utprövningspass som inte räknas till ditt resultat – men du vet inte vilket, så du måste ge full kraft hela dagen.

Fyra pass räknas: två kvantitativa och två verbala. Varje räknat pass innehåller 40 uppgifter, alltså 160 uppgifter totalt.

De åtta delproven

Kvantitativ del: XYZ (matematisk problemlösning, 24 uppgifter), KVA (kvantitativa jämförelser, 20), NOG (kvantitativa resonemang, 12) och DTK (diagram, tabeller och kartor, 24).

Verbal del: ORD (ordförståelse, 20), LÄS (svensk läsförståelse, 20), MEK (meningskomplettering, 20) och ELF (engelsk läsförståelse, 20).

Normering – från råpoäng till 0,00–2,00

Dina råpoäng räknas om till en normerad poäng mellan 0,00 och 2,00. Kvantitativ och verbal del normeras var för sig och totalpoängen är medelvärdet av de två.

Normeringen justeras efter hur svårt provet var, så samma antal rätt kan ge olika normerad poäng olika provtillfällen. Det innebär också att du inte kan räkna ut din poäng exakt i förväg – bara uppskatta den.

Grovt riktmärke: 1,0 ligger nära genomsnittet, 1,4 räcker långt till många utbildningar och över 1,7 är starkt konkurrenskraftigt.

Ingen minuspoäng – gissa alltid

Fel svar ger noll poäng, aldrig minus. Lämna därför aldrig en uppgift tom. Ett rent slumpsvar ger 25 procents chans, och om du hinner stryka ett alternativ stiger chansen till 33 procent.

Vanliga frågor